Närstående till en person med allvarlig kronisk sjukdom lever med känslor av rädsla, ilska, ångest, maktlöshet och skuld. Även deras närståendes relationer påverkas och vardagen förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med allvarlig kronisk sjukdom. Det gjordes en litteratursökning där tio studier valdes ut, som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier; att måste ta ett större ansvar i vardagen, att hitta sätt att hantera den nya situationen, att behöva stöd för att förstå och hantera sjukdomen och den sjuke, att känna sig otillräcklig, att sakna de relationer som har varit, att vara rädd och orolig inför döden och framtiden.

Att drabbas av Allvarlig sjukdom leder till stor påverkan på vardagslivet. Denna händelse leder till olika sätt för personer att hantera och förstå det inträffade utifrån både personliga egenskaper och livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av plötslig Allvarlig sjukdom i tidig vuxen ålder. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har använts för att analysera litteratur i form av en självbiografi. Analysen resulterade i sex kategorier; Att känna förnekelse och ställas inför nya villkor, att uppleva kroppen som förändrad med en önskan om att den egna identiteten kvarstår, att vara patient och vilja vara delaktig, att vara positiv i en svår situation, att beskriva motstridiga känslor gentemot nära och kära och att uppleva tiden på nya sätt.

Uppsatsen berör genomförandet av rättspsykiatriska undersökningar i Sverige med fokus på vad som ligger till grund vid bedömningen av begreppet allvarlig psykisk störning och om bedömningen förändrats mellan 1990- och 2000-talet. Speciell uppmärksamhet läggs vid att mäta betydelsen av patientens psykosociala funktions-förmåga vid bedömningen. Undersökningen har en rättsvetenskaplig grund då den belyser den praktiska tillämpningen av den rättsliga regleringen. I undersökningen används kvantitativ metodik och analys. Det statistiska resultatet av undersökningen visar att de som bedömdes ha en allvarlig psykisk störning överlag hade en psykos-sjukdom samt en låg psykosocial funktionsförmåga.

Bakgrund Inom vårdtraditionen finns en viss okunskap om hur patienter upplever och hanterar den stress som Allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan ofta innebär. Syfte Syftet med denna uppsats är att studera hur vuxna människor upplever och hanterar sin situation vid Allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan. Metod Denna uppsats är en litteraturstudie som har baserats på tio vetenskapliga artiklar, där åtta stycken sökts fram i databasen PubMed. Sökorden nursing, coping, coping strategies, trauma, catastrophic, stress och critical illness har använts. De andra två artiklarna identifierades genom manuell sökning.

När en person får en kronisk sjukdom påverkas de närstående, som också har behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur närstående till personer med allvarlig kronisk sjukdom upplevde att få stöd. Studien är baserad på 16 vetenskapliga studier som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade slutligen i fem kategorier: att någon finns till hands när det behövs, att bli sedd och bekräftad, att växa i rollen som vårdare, att känna gemenskap med andra och att få veta för att kunna förstå. Det fanns ett stort behov av stöd både professionellt och stöd från familj och vänner hos närstående för att orka fortsätta vårda samt att kunna hantera sin situation.

Viktnedgång är ett ofta förekommande fenomen hos patienter med Allvarlig sjukdom. Erfarenheten visar att det inte talas mycket om detta inom vården. Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur patienten upplever sin viktnedgång och vad sjuksköterskan kan göra i sin omvårdnad för att hjälpa patienten att bibehålla sin vikt. Metoden är en litteraturstudie av tretton vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienten upplever en förändrad självbild, känner begränsningar i sitt sociala liv, tappar kontrollen över livet vilket är faktorer som påverkar hennes livskvalitet till det sämre.

Studien handlar om närståendes upplevelser då en anförvant drabbas av plötslig och Allvarlig sjukdom eller skada och vårt syfte var att beskriva detta. Vi analyserade sex artiklar och använde oss av kvalitativ innehållsanalys där textenheter kategoriserades i flera steg, vilket resulterade i sex kategorier: Att drabbas av känslomässigt kaos, att vilja vara nära och tillåtas vara delaktig, att sanningsenlig information känns viktig, att känslan av hopp är betydelsefull, att sätta fokus på andra än sig själv, att kunna samla styrka och känna att omgivningens stöd är värdefullt. Resultatet visade att närstående hade ett behov av att vara nära sin anförvant och att få information om dennes tillstånd, prognos och behandling. Möjliga omvårdnadsinterventioner är att bemöta närståendes behov av närhet på bästa sätt genom till exempel fria besökstider och att ge rak och ärlig information på det sätt som passar närstående bäst..

SammanfattningBipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig psykisk sjukdom som förekommer även i samband med andra medicinska- och psykiatriska sjukdomstillstånd. Personer med sjukdomen har flera återkommande sjukdomsepisoder under sin livstid och medför även sänkt välbefinnande, livskvalitet, funktionsnedsättning och hög risk för självmord. Bipolär sjukdom kostar samhälle stora summor pengar varje år. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för att personer med bipolär sjukdom ska undvika att återinsjukna. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där författaren granskade arton vetenskapliga studier.

SammanfattningBipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig psykisk sjukdom som förekommer även i samband med andra medicinska- och psykiatriska sjukdomstillstånd. Personer med sjukdomen har flera återkommande sjukdomsepisoder under sin livstid och medför även sänkt välbefinnande, livskvalitet, funktionsnedsättning och hög risk för självmord. Bipolär sjukdom kostar samhälle stora summor pengar varje år. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för att personer med bipolär sjukdom ska undvika att återinsjukna. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där författaren granskade arton vetenskapliga studier.

Allvarlig sjukdom, så som cancer påverkar patienten men också dennes närstående som många gånger är barn. I vården och under utbildningen har författarna sett att barn som närstående inte alltid uppmärksammas, de har en tendens att inte räknas med på samma sätt som vuxna närstående. Sedan 2010 har sjuksköterskan dock enligt lag en skyldighet att uppmärksamma barns behov av information, råd och stöd när en förälder drabbas av Allvarlig sjukdom. Forskning belyser framförallt föräldrars perspektiv på barns upplevelser när mamman eller pappan har cancer. För att få en inblick i hur barn erfar sin förälders sjukdom krävs deras egna ord.

Idag riktas allt mer fokus i samhällsdebatten och i politiken på personer medallvarlig psykisk sjukdom. Man debatterar dels hur samhället skall kunna tillhandahålla enhögkvalitativ vård och ett bra omhändertagande, men också ur ett samhällsekonomisktperspektiv. Den psykiatriska slutenvårdens kostnader är höga och debatten handlar ofta omhur dessa kostnader skall kunna reduceras.Denna studie vill titta närmare på om metoden Case management enligtAssertive Community Treatment (ACT) kan bidra till att den psykiatriskaslutenvårdskonsumtionen minskar för personer med allvarlig psykisk sjukdom. För attgranska detta har intervjuer med fyra brukare använts där frågeställningen var fokuserad påderas subjektiva upplevelser av att erhålla Case management enligt ACT under en period avtre år. Vidare granskades skattningar enligt Kvalitetsstjärnan som utförts under en tre årsperiod.

Bakgrund: Parodontit definieras som en inflammationssjukdom orsakad av en obalans mellan bakterier i den dentala biofilmen och värdens immunförsvar. Det saknas en enhetlig klassificering för allvarlig kronisk parodontit i epidemiologiska studier; internationell data avseende prevalens och utbredning av kronisk parodontit är därför svårtolkade. Det saknas studier som har undersökt huruvida och hur mycket variationerna av klassificeringar påverkar utfallet, det vill säga prevalensen av allvarlig kronisk parodontit. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera skillnaderna mellan fem olika klassificeringar av allvarlig kronisk parodontit: (i) Konsensuskonferensen 1999, (ii) American Academy of Periodontology and Centers for Disease Control and Prevention (AAP/CDC), (iii) European Federation of Periodontology (EFP), (iv) Jönköpingsstudien samt (v) Skånestudien. Material och Metod: För att kunna jämföra klassificeringarna studerades prevalensen av allvarlig kronisk parodontit utifrån en population i Kalmar län.

Idag riktas allt mer fokus i samhällsdebatten och i politiken på personer medallvarlig psykisk sjukdom. Man debatterar dels hur samhället skall kunna tillhandahålla enhögkvalitativ vård och ett bra omhändertagande, men också ur ett samhällsekonomisktperspektiv. Den psykiatriska slutenvårdens kostnader är höga och debatten handlar ofta omhur dessa kostnader skall kunna reduceras.Denna studie vill titta närmare på om metoden Case management enligtAssertive Community Treatment (ACT) kan bidra till att den psykiatriskaslutenvårdskonsumtionen minskar för personer med allvarlig psykisk sjukdom. För attgranska detta har intervjuer med fyra brukare använts där frågeställningen var fokuserad påderas subjektiva upplevelser av att erhålla Case management enligt ACT under en period avtre år. Vidare granskades skattningar enligt Kvalitetsstjärnan som utförts under en tre årsperiod.

Självstigma hos personer med allvarlig psykisk störning behöver undersökas med tanke på att den psykiska ohälsan ökar. Syftet med studien var att undersöka hur självstigma påverkat individer med allvarlig psykisk störning. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av tre kategorier: Att bli sin diagnos, Att känna skam och Att känna hopplöshet. Självstigma påverkar personer med allvarlig psykisk störning genom att försvåra förutsättningarna till återhämtning. Kombinationen av en allvarlig psykisk störning och självstigma skapar negativa konsekvenser utifrån individens egna stereotypa och fördomsfulla föreställningar.

Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta från samhället, en stigmatisering som finns kvar än idag.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer påverkar återhämtningen från allvarlig psykisk störning.Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehållsanalys, två huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas.Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning känner sig utstötta från samhället och upplever fördomar riktade mot sig. Svårigheter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att få en mer meningsfull vardag och lättare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för återhämtningen från allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien.